Skeppsvarv på Boön

1659 – 1676


Efter freden i Roskilde den 26 februari 1658, då Blekinge blev svenskt, sändes kapten Peter von Edam från Amaralitets-kollegium till Bodekull (nuvarande Karlshamn) för att under-söka, om ett skeppsvarv kunde byggas där.
Hans rapport till konungen Karl X Gustaf talade om, att platsen hade god hamn med 40 till 50 fots djup och passade bra till skeppsbyggeri.
Skepp med en längd på 140 fot eller något mer, kunde byggas på det tänkta nya varvet.

Den 17 april 1659 beslöt konungen att anlägga ett skeppsvarv på ön Boön, belägen vid inloppet till hamnen, ca 1.200 meter från själva fiskeläget Bodekull. Till varvsinspektör utsågs samtidigt ekipagemästaren på Skeppsholmen i Stockholm, Ebbe Simonsson, med en årslön av 600 riksdaler.
På Boön lät han uppföra bodar och verkstäder för skeppsbyggeriet och på Sternöhalvön intill, hus för hantverkare, smeder och timmermän. Dock bodde ca 100 man på Boön och Simonsson själv fick Tubbaryds gård som bostad. För kostnader till varvets drift uppbar han ränta från Asarums socken norr om Bodekull.

År 1659 kom den engelske skeppsbyggmästaren Thomas Day till varvet i Bodekull. han var en mycket skicklig yrkesman och lönen var 1000 riks-daler sivermynt om året.
Arbetsfolket utgjordes av ett 15-tal båtsmaän från Smålands kompanier, ett 15-tal tyska timmermän från Lübeck och Stralsund (endast sommar-månaderna)., 6-8 smeder och ett 10-tal sågare i skogen. Timmermännen hade 20-24 öre silvermynt i dagslön.
Smidesjärnet togs från Huseby och Ålshults järnbruk i södra Småland. Ekvirket till fartygen togs från Asarums socken där bönderna på konungens order tvingades till dagsverken. Det var ett hårt arbete att hugga och köra virket till varvet under hela året.
Masterna gjordes av furu från Dalsland men bäst var lärk.

Alla skepp som byggdes i på Boövarvet bestyckades i Stockholm.

I mars 1661 utmändes Christopher Schröder från Hamburg till Amaralitets-fältskär vid skeppsvarvet på Boön. Han var sedan borgmästare i Carlshamn under åren 1678-1699.

År 1669 efterträddes Thomas Day som skeppsbyggmästare av Gunnar Olofsson Root från Göteborg. Det var mycket ovanligt med svenska skeppsbyggmästare.
Under senare hälften av augusti månad 1676 upplöste Ebbe Simonsson varvet efter befallning av konungen Karl XI. Skeppsbyggmästaren Gunnar Olofsson Root och timmermännen fick då bege sig till det nya skeppsvarvet i Kalmar. Kort därefter kom danskarna till Carlshamn, där de förstörde och plundrade varvet. Ebbe Simonsson med familj fick fly undan fienden till Växjö, och han förlorade alla sina ägodelar.

Den 8 augusti 1677 beslöt amaralitetskollegium att skeppsvarvet på Boön skulle läggas ned.

Fartyg byggda på Boön

Tillbaka